Duktiga flickan och det sista vitsordet

Publicerad 21.11.2016 kl. 19:01

 

Sedan var det där. I e-posten. Efter veckor av tvångsmässigt refreshande av universitetse-posten, ett meddelande med rubriken "gradubedömning". Jag satt på bussen till jobbet och visste inte om jag skulle öppna eller inte av ren och skär skräck att börja störtgråta av besvikelse just där och då bland alla medpassagerare.

Men jag öppnade bilagan trots allt och läste dekanus anmärkning i högra kanten. Inte var det mina drömmars vitsord men det var heller inget vitsord jag behöver skämmas över. Det tog några timmar innan jag vågade ögna igenom sakgranskarnas kommentarer, men de var sakliga och jag höll med dem. Min avhandling var rätt spretig, men jag fick mycket beröm för mitt intertextualitetskapitel. 

Emellertid är avhandlingen definitivt också värd ett stort erkännande. Dess bästa sida utgörs av analyskapitel 3, där skribenten löst och ledigt tillämpar Sniaders narratologiska teori. Här blir diskussionen fyllig och framställningen säker. [...] Resultatet av analysen är ett nytt och intressant bidrag till Stridsbergforskningen. 

Jag känner att jag inte alls kan vara ledsen just nu. Jag är glad att sakgranskarna också tyckte mitt analyskapitel 3 var bäst, för den var mest givande att arbeta med. Det handlar om att göra uppror i text och jag hoppas att jag själv kan använda det någon dag när jag skriver. 

Har alltså känt mig väldigt lättad idag. Otillräcklighetskänslan av att inte nå upp till ett "tillräckligt bra vitsord" är något jag försökt jobba med en längre tid nu, jag visste att min avhandling inte bär mig till den nivå jag är van att landa på. Istället för att skämmas över det är jag stolt över kursmedeltalet, stolt över allt jag hunnit med från littskap till utbrändhet (eller snarare att jag kravlade mig upp därifrån) till CV till föreningsaktivitet till att gradun överhuvudtaget är klar. 

För det känns verkligen som ett mirakel att gradun är klar med tanke på allting annat som hänt här under åren. 

 

Kommentarer (3)
Spamfilter
Skriv siffran 6 med bokstäver?
Grattis Satu! Vad skönt att höra att du fått ditt vitsord och att det känns bra. Din bokhylla ser annars så himla fin ut i inlägget nedan :)
Hanna Sofia21.11.16 kl. 20:19
Tack! Jag är superglad för såväl vitsord som bokhylla!
21.11.16 20:22
Bra jobbat! :)
ett ritstift i din rumpa21.11.16 kl. 20:38
Tack! Kämpa på, jag lovar att det känns bra! :)
22.11.16 20:56
Bra gjort! och instämmer med Hanna om bokhyllan :) alla mina böcker bor just nu i bananlådor så både de och jag längtar efter en hög bokhylla...
Eivor02.12.16 kl. 14:19
Tack och tack! Det var så superkul att få organisera om böckerna, hoppas din nya bokhylla snart hittar hem... :)
06.12.16 21:59

 

Satu.
Satumainen.
Sagolik.

Bibliotekarie.

Bloggar om böcker,
skrivande och samboliv,
men också om det som
inte borde vara tabu. 

Skriver fiktion om saker
där tillsynes ingenting händer,
men mycket känns. 

Den tjusiga ponnyn heter
Ce-Linn Horzewski.

Åbo.


 

Lästa böcker 2017:
9 stycken

 

Zinaida Lindén: Valenciana
David Lagercrantz: Det som inte dödar oss
 Geoff Kinney: En dagbok till alla mina fans: Satsa allt!
Siri Kolu: Me Rosvolat (ljudbok)
Christel Sundqvist: Vonne och Marie
Lars KeplerKaninjägaren
Maria Antas: Hår
Johannes AnyuruDe kommer att drunkna i sina mödrars tårar
Hannah LutzVildsvin

Läser just nu:


Kristina OhlssonMysteriet på Hester Hill
Amanda SvenssonAllt det där jag sa till dig var sant
 

 

 

Publikationer


Häcken (novell i Kontur 1/2015)

Vi varandra (Mörnenovell, 2015)

Fönstertvätt (Novell i Där ljuset faller som vackrast, Scriptum, 2015)

 

Populära inlägg

 

Tvåsamhet

Feministlistan revisited

Det här tänkte jag om feminismen innan jag själv började inse att jag nog var en del av den

En students tankar om sparkrav vid universitetsbibliotek

Bokmässoprat

Våldtäktskulturen

Väggen i slutet av tunneln eller bekännelser av en n:te årets studerande eller bekännelser av en duktig flicka